Dungkärlek.

Hur som helst så ligger kärleksfullhet i min natur, jag är oerhört omtänksam och en ständig optimist. Tack vare min kärleksfulla mor som uppfostrat både min bror och mig med enorm kärlek och värme så har ändå kärlek aldrig varit något som fattats mig. Men med åren nöjer man sig inte bara med en moders kärlek, utan vänner och ev. partner spelar stora roller i ens känsloliv. Och det är väl lite det jag saknar just nu, men vill samtidigt inte göra en stor grej av det. Jag klarar mig, och saker och ting förändras ständigt. Kanske är det så att jag trivs med att ha det just så här, och omedvetet väljer det själv. Jag vet att jag inte är lätt att ha och göra med, haha.

Tänkte slå ett hårt slag för det härliga uttrycket "det var bättre förr". Gick idag med på att uppdatera min blog till blogger BETA, fan vad koolt liksom. Men fan vad kasst. Jag förstår ingenting, jag trivdes bättre som det var innan. Iofs så förstod jag inte mkt av min dåvarande blog heller, men ändå.

Så igår invigde jag min nya arbetslöshet med att kila till Majas i Apelviken och beskåda Dungen i sällskap av min storebror, några öl och ett ciggpaket. Det var trevligt värre, Dungen bjöd på en GRYM spelning, en av de absolut bästa jag sett. Där har ni Sveriges främsta liveakt. Hinner jag så ser jag dem på Liseberg nästa onsdag den 30/8, beror helt på om jag hinner hem till Göteborg från min Stockholmsvisit eller ej.