Vi hade tur med vädret, och mor skjutsade upp mig till centralstationen där jag låste in mina saker. Gick sedan raskt ut på Götaälv-bron med en öppnad Sort guld medan arga busschaufförer och spårvagnsförare tutade på mig och gjorde argsinta gester då jag gick på deras körfält och korsade den stora vägen. Min bror och hans följe var lite sena, så jag gick in för att titta på Entombed som öppnade Metaltown. Träffade på några falkenbergare som jag tjötade med innan käre storebror kom.
Jag har alltid lyckats missa Entombed, och jag blev inte besviken. Särskilt inte när Chief Rebel Angel spelades någon gång i slutet av deras spelning. Grymt bra låt.
Vi tog några öl i öltältet innan Hardcore Superstar skulle spela. Jag har alltid varit lite anti dem. Gillat vissa låtar, men det är liksom inte så jävla mycket tryck bakom riffen. Men tji fick jag, de har bytt sound och visst är de ett bra liveband. Dessutom har väl Jocke Berg en av Sveriges vassaste röster, faktiskt. Ej att förknippas med J. Berg i Kent, usch. Sedan är han ju jävligt het att se på, på långt håll. Mums. Dessvärre fick jag inte höra gamla Liberation.
Då Alex i Raised Fist dissade mitt frieri för några månader sedan så dissade jag deras spelning den här gången. Hörde min favoritlåt Pretext när jag gick på bron, då jag skulle gå och hämta lite grejer på centralstationen.
När jag kom tillbaka så började Mustasch spela. Några som jag heller inte orkat gilla något vidare innan, men spelningen fick mig på andra tankar. Jag har sett dem ett par gånger innan, och visst är de ett bra liveband. Men nu tyckte jag också väldigt bra om deras låtar, också. Både Hardcore Superstar och Mustasch har goa göteborgsgubbar i täten som sångare, och det slår aldrig fel i mellansnacken. Hurra för Göteborg!
Sedan blev det, om jag inte missminner mig, öltältet. Vi lyssnade på både Ill Niño och Meshuggah därifrån. Det enda som får mig att uppmärksamma Ill Niño är att brassen Max Cavalera som sjunger i Sepultura som är ett jävligt hett band, även sjunger i Soulfly, och Soulflys trummis lirar i sin tur också trummor i Ill Niño. Stundtals blir det rätt arga och intressant trumpartier, men annars är Ill Niño rätt tråkiga.
Vad gäller Meshuggah så har jag redan sett dem. Ett mästerligt band, förvisso, men live känns de bara jävligt onödiga. Deras udda och snygga rytmer gör sig bäst på skiva, enligt min åsikt. Men visst är det aldrig fel med livemusik i bakgrunden till öldrickande.
Sedan gick vi utanför området och drack öl med storebrors kompisar som inte skaffat någon biljett. Jag började känna av min solbränna, och blev sedan påhoppad om att vara skitlik Courtney Love. Det känns ju ganska tvetydigt faktiskt, men det var tydligen en komplimang, så det är väl bara att tacka och buga.
Storebror och jag drack upp hans öl och sedan gick vi in för att se Slayer. Ett band jag velat se men aldrig sett, och de var ju givetvis skitbra live. Raining Blood och Angel of Death kom relativt sent i spelningen, sedan var vi nöjda.
.
Under kvällen blev jag rätt sugen på att flytta till Göteborg. Kan ha lite att göra med min nuvarande kvasikris då jag känner att Stockholm mest känts angst och motgång. "Vad fan gör jag där, egentligen?" ungefär. Men fan, vill ju inte ge upp Stockholm än, men däremot sålla lite i mitt umgänge eller hur man nu skulle kunna uttrycka det. Sysselsättning och boende är även det ett smått dilemma inför hösten, vilket gör en mindre pepp.
.
En sak till som känns jobbig är att jag tappat folk på vägen. Personer jag trodde att jag skulle ha i min vardag när jag nu bor i Stockholm, personer som jag verkligen gillar och sett fram emot att vara närmre rent geografiskt. Men så har allt skitit sig. Suck. Jag ägnar mycket tid åt tankar kring personer jag numera är utom räckhåll från. Det är riktigt tungt.
.
Idag har jag bakat brownies och en citronpaj, bildbevis finns i min bilddagbok! Funderar på att bli bagare. Då skulle jag ha bakat med kärlek. Puss.
No comments:
Post a Comment