Usch. Skall vara ensam i huset nu de kommande två dagarna. Samtidigt som vi väntar värsta stormen här igen. Det känns inte ett dugg kul, jag behöver någon med mig nu när saker känns som de gör, men mor och hennes sambos danmarksvisit är planerad sedan länge. Men jag tycker inte om att vara ensam och särskilt inte när jag är ledsen. Dessutom kommer jag sitta och vara oerhört orolig över mor då de skall åka buss ned i det här ovädret. Åka färja och ha sig.
Jag får hoppas på att dagarna blir ok ändå. Att det vänder och blir till något bra. Om jag drar upp till Sthlm på fredag så kommer Paulina att få mig på andra tankar. Vi skall på ett födelsedagskalas på fredag, och på lördag blir det nog också utgång. Hon har lovat att hon och hennes vänner skall ta väl hand om mig, och det känns bra. Jag litar på henne, och det är sådana människor jag behöver nu när jag flyttar till ny ort. Inte något annat.
Har så svårt att hålla tankarna borta på vissa grejer som verkligen förstör allt det här som jag har framför mig, och min vardag över huvud taget, men jag måste verkligen. Jag har ju inget val, and that's that. Om man ofta får lära sig genom den hårda vägen, så slår man liksom dubbelt så hårt tillbaka sedan. Det är det jag tycker är tråkigt.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Jag överlevde stormen här så det gör du nog oxå... fast där... kram kram
Kram vännen. Jag är glad att du gjorde.
Post a Comment