Födda och gödda av elitistiska och fromma människor, så kärvänliga att förmodligen God almighty himself slickar dem i röven. Så kommer de där med sina motbjudande smil och trinda bukar medan föräldrarna dukar upp med högar av kött på borden.
Jag avskyr lillgamla, överkäcka och elaka ungar. Amerikanska tv-kids är värst. Särskilt när de även är feta. Jag menar; vad är det som är så jävla sött över dem? Det där äckligt brådmogna beteendet som beblandar sig med överjävliga skämt på andras bekostnad. But still fucking cute?!
Jämte den där lilla onda rumpnissen på Jay Leno Show satt George Clooney. Visserligen verkar han hyfsat amerikansk han med, men jag blev så underlättad när jag såg hans min uttrycka äckel över ungjäveln när hon satt och gjorde sig rolig. Och publiken jublade. Hurra för human kind.
2 comments:
Seriöst. Jag satt vriden med nacken 167 graderbakåt från datorn på grund av den där ungen. Kunde bara inte slita mig i min förvåning över hur... "jobbig" (diplomatiskt ord i sammanhanget) en unge kan vara.
Kunde inte sluta tänka på Jonathan Swifts "A modest proposal".
Kramar
Haha, jag vet! En eskimådryg skitunge.
Åh, den hade jag nog aldrig läst. Men läste den precis. Vilken bra text!
Kram
Post a Comment