Art is hard

Jahaja, så sitter man med en kopp kaffe och rastlöshet samt ett behov av att duscha. Sunkigt värre.
Idag är jag på ett hyfsat gott humör ändå, det är rätt skönt. Även om mitt knä fortfarande gör ont sedan påskhelgen, och ryggen känns kass sedan jag jobbade sist, så känns det som att allt kommer att ordna sig för mig. Inte bara det att jag hoppas på en skön och rolig sommar med både nytta såväl som nöje, och att något drastiskt händer i höst (i form av nytt jobb, resa, flytt and so on), utan även att jag skall kunna finna motivation till att skapa igen, snart.
Det är bara att plocka upp pennan och dra några streck, Maria.

Däremot såg jag i förrgår att mina fonder gått ned i värde, jävla bajs. Men tja, strunt samma, jag fick lite mer i lön än vad jag hade hoppats på, så jag får väl fokusera på det istället! Och Grace Slicks ursköna stämma tillsammans med resten av Jefferson Airplane.


KramizZzar o.O

Är det inte lustigt?

Unga ser gamla ut, gamla ser unga ut. Hon skall inte se ut som dem, men hon kan ju fan inte se ut som några andra heller för den delen. Varför bry sig om att bibehålla en särskild image, när just att förkasta allt vad image innebär är en image i sig? När han vill knulla en främling hårt och känslokallt, men strö rosor på sin darlings kropp. Darling, jag blir visst upphetsad av din nakna hud och dina poser, det är bara det att jag föredrar att beskåda brudarna i burken som blir penetrerade av tre karlar samtidigt. Darling, jag menade inte att vara elak, det ligger bara i min natur. Kom kyss mig, sedan kan du gå. Sörj mig inte, vi träffades och älskades för att i grund och botten någon gång ta farväl. Det är normalt...det är fucking jävla kuk-Åmålnormalt.

Och det finns de som klandrar människor som tappar förtroende och hoppet om vår framtid, vårt samhälle och de tre vise männen. För att det känns tryggt, för att det alltid varit så. För att hon har en dildo gömd under sitt enda raff-set som ligger i byrålådan, som hon ändå känner sig ouppskattad och fet i, efter att ha varit gift med honom i tjugofem år. För att jag är värdelös!


"Vilken ilsk liten kicka, vadfan vill hon liksom? Lyssnat för mycket på hardcore, huh?"

Nej, men du kanske har? Läs första stycket igen, och fatta hur jävla fuckat allt är. Alla är så fruktansvärt naiva och uppe i sitt eget vilket resulterar i att man aldrig någonsin tänker på att försöka skaffa lite distans till sig själv, det man känner och andra människor. Nej, för tänk om man skulle bli tagen för att vara en person som värnar om sig själv och sin omgivning. Det vore ju fucked up om något.

Och så hade jag en vardag också...

...men den var inte så rolig. Läget har väl varit stabilt de senaste veckorna, förutom att jag inte jobbat något, har tappat min mojo och känner mig oattraktiv, blivit less på vårdorganisationen i vilken jag jobbar, och nu efter två dagars uteblivet pillerintag så mår jag inte så väl. High priority på Apoteket imorgon blir det. För att fylla det här inlägget med lite rosa fluff och stjärndamm, så kan jag med glädje meddela att jag varit ute en hel del den senaste tiden som vanligt, och haft himla kul slash tråkigt ibland. Kruxet är att jag under påskhelgen ramlade på knät, och fortfarande har ont i det. Ibland oroväckande, annars ignore mode.

Det mest muntra är att jag fått upp en kontakt som ligger mig varmt om hjärtat. Jag hoppas att det leder till något fint och att jag kan gottgöra mina misstag på ett eller annat sätt, ty personen ifråga är en av de få människor som jag, från djupet av mitt hjärta, verkligen bryr mig om och vill bevara. (Face to face?)

Är det inte lustigt?