Roadtrippin'

Det här är tredje dagen jag vaknat efter 16:00, sjukt förbaskat jävla trött på det är jag. Men jag jobbar ju och tjänar pengar, så man bör väl inte klaga egentligen. Nu jobbar jag inte natt på fem dagar än så jag hinner väl vila upp mig, även om jag jobbar dagar istället. Till tonerna av Zeppelins Dazed and Confused tänkte jag iaf försöka sammanfatta den senaste veckans händelser. Håll tillgodo.

Efter tre nätters hårt arbetande satte jag mig på cykeln för att cykla hemåt och få några timmars sömn. Två timmar blev det, sedan började jag bli rastlös inför helgens smidda planer, gick upp, tog en cigg och ringde Mica.
"Hallå är du vaken eller? -Ja, men jag kommer ju aldrig iväg, packar för fullt. Jaja, styr upp det där och kom snart. Puss hej. Puss hej!"
Pustade ut och kände att en minisemester-liknande sak började närma sig, en roadtrip med Guns 'n Roses i bilens kassettbandspelare. Eller iaf ett litet äventyr. När Mica väl kom så hade jag ytterligare tusen saker att göra och komma ihåg innan vi äntligen kom iväg vid två-tiden. Hann inte ens köra en mil förrän jag kom in i Varberg. Vi bestämde oss för att äta en bit mat innan jag skulle svänga ut på motorvägen. Paganinis Ceasarsallad sitter aldrig fel, och det bar iväg mot Marstrand.

(Fan vad man skall bli störd i sitt bloggskrivande, det här tar ju fan minst två timmar.)

Jag körde bil i två timmar i högklackat, jag har ingen aning om varför skovalet vart så galet, men fram kom vi, och jag kunde ta dagens första öl vid fyra-femtiden. Det blev tokmycket öl den kvällen, samt rosévin och Cuba Libre på Marstrands heta uteserveringar. Som kronan på verket höll jag på att ramla ut på gatan från den höga uteserveringen då jag skulle spotta ut snusen jag motvilligt hade under läppen. Det var en gemytlig natt.
Vaknade på förmiddagen i husvagnen jämte Mica, och efter många om och men satte jag mig åter i bilen för att köra hem. Den här gången med bekvämare skor, mina vita converse. Kinkig som fan p.g.a. nikotinbrist svängde jag av vid en mack och var tvungen att skippa Lucky Strike för Marlboro då de inte hade mina älsklingar. Fortfarande kinkig, efter någon timmes bilköande i Göteborg, så svängde jag av vid Sandsjöbackas Shell. Jag smällde igen bildörren lite väl häftigt, och äntrade macken. Gick raka vägen fram till disken, stirrade förbi kassörskan och sade mekaniskt "ett paket Lucky Strike, tack". Min dag var gjord. Glad i hågen skuttade jag ut, satte mig i förarsätet jämte Mica, fnittrade lite pillemariskt, tog upp en cigg och tändaren, körde ut från bensinstationen och tände min lyckostrajk medan jag svängde ut på motorvägen. Äntligen kunde jag tänka klart. Och tänkte gjorde jag. Axl sjöng. Mica gjorde inte ett jävla skit, snusade kanske.

"Nu börjar mina nerver äntligen lugna ned sig, aah!" utbrast jag med en öl i min hand och en cigg i den andra på Annelis balkong ca. fyra timmar senare. Innan dess hade min hjärna gått på högvarv då jag fick finbesök all the way från Amsterdam och ville ordna sovplats och en trevlig kväll för mina tre gäster. Det slutade med att jag fick låna Annelis lägenhet. Åkte långt in i skogen för att hämta nyckel, mötte upp mina gäster i Falkenberg och sedan vart det bara heltrevligt. Öl och Cuba Libre bjöd kvällen på, trevligare än så har jag inte haft på länge!

Nu är allt bara dött.

M.