Wednesday, July 26, 2006

Sanningen pt. I

Igår kom jag till insikt om att det är rätt kasst, fortfarande. Det gör mig uppgiven och trött då jag kämpat och haft mig fram och tillbaka genom åren, för att på senare tid ha blivit lite mer medveten om vad saker och ting handlar om. Det gäller då främst mig. Fast jag är inte säker på vad just det här är, det kan lika gärna vara den där spiralen som går nedåt efter att man haft en del sköna stunder med folks, och sedan när allt går över till vardag så dyker vemodet och ensamheten fram igen.

Jag känner mig fruktansvärt ursinnig på saker och ting, och framför allt trött på mig själv, de saker jag åstadkommer eller inte åstadkommer, mina tabletter, mitt leverne och mina icke existerande framtidsplaner. Jag tror att det hör väldigt mycket till just min ålder, då det känns som att man måste gå vidare, flyga ur boet för att sedan bygga eget och klara sig själv. Men den där mallen passar inte riktigt mig, så jag känner mig rätt lost. Det är väl mycket det också att jag i stort sett kämpar dagligen och är van. Därför brukar man inte märka så värst på mig en vanlig dag. Men som det ser ut nu så har jag fokuserat för mkt på att kämpa, och inte på att hämta andan. Jag måste hämta andan. Och sortera alla nya relationer jag plockat på mig. Jag förstår inte riktigt hur jag lyckas. Men jag tycker om människor, så jag skall inte klaga. Jag blir bara så utmattad av allt, låt mig vila.

Kommer säkert att skriva fler gånger idag, nu blir det rökpaus.

'cause I'm praying for rain
and I'm praying for tidal waves.
I wanna see the ground give way.
I wanna watch it all go down.
Mum please flush it all away.
I wanna see it go right in and down.
I wanna watch it go right in.
Watch you flush it all away...

5 comments:

Anonymous said...

Some say we'll see armageddon soon.
I certainly hope we will cuz
I sure could use a vacation from this


Cleanse the earth. Eller som Agent Smith så fint lägger fram det:
...It came to me when I tried to classify your species and I realized that you're not actually mammals. Every mammal on this planet instinctively develops a natural equilibrium with the surrounding environment but you humans do not. You move to an area and you multiply and multiply until every natural resource is consumed and the only way you can survive is to spread to another area. There is another organism on this planet that follows the same pattern. Do you know what it is? A virus. Human beings are a disease, a cancer of this planet...

Fan, det där kan tänkas framstå som mer destruktivt än vad jag nog egentligen är...tänkte...menade. Svårt att sluta när man väl varvat upp. Men solen lyser, himlen är blå och ännu har vi inte kört slut på moder jord. Rejoice.

I choose to live and to
Grow, take and give and to
Move, learn and love and to
Cry, kill and die and to
Be paranoid and to
Lie, hate and fear and to
Do what it takes to move through.


10% Bitterhet
+
20% Ironi
+
10% Misantropism
+
60% Kärlek till livet
=
en och en halv dag kvar till semester

Här sitter jag förnöjt i kontorets lugna vrå och knapprar ihop det här kompletta svammelsammelsuriumet när allt jag egentligen tänkte säga, eller snarare skriva, var: det är bra med insikt, keep it up.

I admire your burnt skin
But is your flesh rotten right through?
Alive among the lifeless
In a close-minded world
Where no-one is true

Jane Doe said...

Och jag tackar herr'n för de uppmuntrande orden, hehe. Nej men jag gillade det. Vi har nog lite liknande åsikter ang. ämnet. Och det är inget personligt mot människor (så ta det lugnt, folks) utan mer mänskligheten som helhet. Det funkar inte, vi skulle lika gärna kunna stänga affären liksom. Ändå så kan jag inte motstå det där fåniga leendet, de ibland urkorkade men härliga kommentarerna och div. annat mänskligt, för det är något som ingen eller inget vet bättre om än människan; charm.

Tack.

Anonymous said...

True dat och ingen orsak - dina inlägg är har fungerat lite som en katalysator för alla de där sakerna som jag så sällan tar mig tid att tänka på, antagligen på grund av min latenta damp... Hoppas du inte misstycker att jag spontanvåldgästar dina kommentarer.

Det är charmigt att inte stänga affären förräns alla kunder handlat klart, således: go vhemt! ...nackdelen med den där typen av uttalanden är att jag kommer att få äta upp det så in i h-vete den dagen jag vaknar upp med villa, volvo, vovve och är vuxen...om det nu händer.

Nackdelen är väl för övrigt ett intressant ord. Nackdel. Vilken del av nacken? Den som lever får se och den som inte gör det slipper fundera på saken.


Vive la vie!

Anonymous said...

här regnar det. mycket. jag tror att molnen kommer att kraschlanda på mitt tak.

Jane Doe said...

mårten - Min blogg och tillhörande kommentarer är till för alla, den är ju trots allt offentliggjord. Klart jag inte misstycker, tvärtom.
Nackdel. Jag tänkte vara skittråkig och ge dig ett seriöst svar nu, men kom snabbt på att jag inte ens känner för att vara seriös och logisk, haha. Annars kan man ju leva och bli blind, tragiskt nog. Det finns en himla massa alternativ att välja mellan, jag väljer att inte ens vara intresserad av ordet nackdel. ;)

vilse - Hoppas ditt tak är väldigt hållbart, jag vill inte ha en tillplattad bloggläsare. :)

Hang loose.