Min mor och min bror

Min mor och min bror är ta mig fan något av det bästa jag har. Jag skulle kunna begå seppuku tre gånger om, i deras ställe. Eller något. De är så jävla grymma.

Spansk helg

Helgen som nu varit kan definitivt sammanfattas som en jävligt trevlig sådan. Fick besök hemifrån i fredags av mor, hennes sambo och storebror. Det var ett kärt återseende, och var dessutom skönt att få upp lite mer av mina saker. Jag följde med till deras hotell, och det slutade med att vi bodde i samma hotellrum hela helgen, alla fyra. Har hållit mig borta härifrån en del då det varit förberedelser inför visningar av huset, det skall nämligen säljas.

Vi var sent ute i fredags med bordsbokning, och det slutade på Picante (tror jag), en tapasbar på Fleminggatan. Mycket god mat, och vi begav oss glatt vidare mot Allmänna Galleriet efter att Mårten föreslagit stället. Tyvärr fanns det inga möjligheter för min mors rullstolsbundna sambo att ta sig upp till lokalen, så vi avrundade kvällen med öl på Flying Scotsman. Somnade sedan jämte mor på hotellrummet i hennes kimono.

I lördags åkte mor och jag ut hit för att städa mina rum inför visningen. Det blev sedan lite effektiv shopping, dusch, öl i hotellbaren och, tack vare min bristfälliga fantasi, tapas på stället Ramblas i Hornstull. Där satt vi en lång stund innan jag drog med min storebror till Rocks. Öl, öl och öl, och även lite Paulina och Jenny. Vi tog t-banan till hotellet vid 03:00 och jag somnade ytterligare en natt jämte mor.

Idag har vi åkt runt med bilen lite, handlat hem mat åt mig och nu senare på dagen beslöt jag mig för att kila över till Jenny i Sollentuna en stund. Kom hem för en timme sedan, trött.

Kraftwerk - Das Model

Jasmine plåtade Paulina och mig på Rocks i lördags. Paulina ser ut att ha större bröst än vad hon har, och jag...jag ser mest för jävlig ut. Men det gör inget!

Vi hade vår andra gruppexamination i tisdags, och det gick bra ytterligare en gång, så nu har jag plockat med mig två poäng hittills att tillgodose på den kommande tentan. Grattis, tack. Var så fruktansvärt trött på GX:et bara, satt mest och inspekterade mina kurskamrater. Upptäckte att vi har en äkta fitta i klassen. Hon verkar vara riktigt dryg och otrevlig! Satt och grinade illa så fort någon annan öppnade munnen och försökte dessutom smälla professorn på fingrarna när han en gång ifrågasatte hennes grupps teorier. Riktigt orutinerat. Usch. Men nog om henne.

En annan tjej i rummet fick mig att tänka till. Hon såg så där söt, osminkad, mystisk och Stina Nordenstam-liten ut. Det jag tyckte var konstigt var att hon satt och tittade på mig i stort sett konstant. Känner vi varandra? Känner hon igen mig? Borde jag känna igen henne? Och jag vet inte, hon kändes bekant på något vis. Men det kändes konstigt och faktiskt lite jobbigt. Människor som inte kan sluta titta på en gång på gång skrämmer mig. Jag kände mig jagad - som om hon var ute efter mig. Mycket knepigt.

Igår var det ju som bekant Alla hjärtans dag. Jag hoppas att ni alla hade en himla mysig dag och kväll, själv tog jag pendeln till Sollentuna och Jenny. Vi shoppade varsin godispåse på ICA och kilade sedan hem till henne där vi drack några glas vitt, käkade godis och tjötade skit. Sprang till pendeln vid 00:20 och hann precis med hem till Ulriksdal.

Idag hade vi en föreläsning om missbruk. Sjukt jävla tråkigt, bruden som stod där framme var riktigt dålig som föreläserska. Jag tror att det handlar om att vi varit himla bortskämda hittills med duktiga föreläsare, men dagens tog priset. Jag övervägde att gå därifrån till och med. Satt kvar en stund och pluggade i biblioteket och kom sedan hem. Det tråkiga är att jag blir så trött när jag kommer hem. Hinner inte läsa mer än några rader i kurslitteraturen innan jag rent ut sagt måste lägga ifrån mig boken för att vila. Men jag är i alla fall snart klar med GX 3 som äger rum nästa vecka, det är bra.

Och så imorgon får jag träffa mor. Hon, hennes rullstolsbundna sambo samt min storebror besöker Stockholm och moi, och det skall bli riktigt roligt tror jag! De blir här till söndag, och när de åkt tänkte Paulina och jag styra upp lite hemlisar vilket också blir intressant.

Sedan vill jag bara flytta. Hjälp.

.

Ibland känner man bara för att punkta upp saker...

• Igår tog byråkratin knäcken på mig. Jag ringde femtioelva samtal till Stockholms Universitet, Kriminologiska Institutionen, vart hänvisad fram och tillbaka mellan stängda telefonlinjer och det slutade med att jag, efter att ha skrikit diverse sorgliga besvärjelser över packet, brast ut i gråt och gav upp. Jag är trött på vårt överflödiga informationssamhälle. Det vore ju fint om det hade funkat, men icke. Och allt handlade om några simpla frågor som ingen kunde besvara.
• Flyttnojjan finns kvar. Kanske något reducerad då jag märker hur villiga människor är att ställa upp för en. Jag tycker om vänligt folk. Men jag är stressad.
  
• Pratade med min storebror länge igår. Först på skype, sedan i telefon. Vi pratade om allt, och det var skönt. Min blog, far, studier, boende, psykofarmaka, ekonomi, känslor, min psykiska ohälsa/hälsa, förflutet, datorer, vanor, det som komma skall...allt. Grymt. Min storebror är typ den ende som jag verkligen tycker om att prata i telefon med. I övrigt avskyr jag telefoni.
  
• Är rädd. Vill inte förlora min charmigt fula falkenbergsdialekt. Vill inte förlora något som är en beståndsdel av mig. Och jag vill inte bli som alla de där jävla människorna i Stockholm som går runt och skall vara så fucking jävla medvetna. Vissa kanske rynkar pannan när Ni läser det här, men jag tror att vissa förstår vad jag menar. Jag förstår mig själv. Brådmedvetna människor, människor som tvingar sig själva till att bli något för att känna att de finns, att de inte försvinner i en storstad, klistrar på lite fasad för att plötsligt bli medvetna.
• Är rädd. För mycket.
• Skall ikväll ut med kompisar. Sista natten tillsammans ute i Falkenberg innan jag beger mig iväg. Även det känns stressigt. Man vill träffa så många. Jag hoppas på många kramar, för jag behöver det. Jag behöver det så jävla mycket in i Norden att jag känner mig lite illa till mods.
  
• xx + xy är en kombination som ofta får mig att bli äcklad. Kan inte alla bara sluta knulla?
  

Jag är SÅ man.

Kommer inte ihåg vad jag gjorde igår förmiddag, en naturlig förklaring kan dock vara att jag förmodligen låg och sov. Lite senare på dagen anlände min käre storebror, jag hann hälsa en liten stund, retas och tetas i vanlig ordning och körde sedan iväg till Falkenberg där jag skulle hem till Anneli och festa.

Jag svänger in på Utmarksvägen och ringer Anneli för att se så att hon var hemkommen igen, då hon tidigare varit med sin pojkvän hos några kompisar och ätit lite. Hon svarar, något lullig, och säger att hon sitter hos grannen och säger åt mig att komma dit så han kunde bjuda på en öl. Efter att ha fått beskrivning till vilken lägenhet jag skulle komma så knackade jag på dörren där det stod "L. Andersson". Jag kliver in och får av mig skorna i hallen och fortsätter sedan till nästa rum. Där sitter Anneli i ena sidan av soffan, och ett, att döma av det yttre, skabbigt socialfall till värd i andra sidan. Och nej, jag är inte så pass ytlig och korkad att jag dömer en människa p.g.a. deras yttre och vägrar beblanda mig, men jag fick dåliga vibbar direkt. Då det inte fanns något att bjudas på så tog jag upp en öl ur min påse och satte mig mellan de två partydjuren. Vi satt där i ca. 45 minuter, och under den tiden hann jag märka att 1) Anneli var aspackad och skitjobbig, 2) socialfallet var ett socialfall och inte bara detta utan ett skitdrygt socialfall som gjorde att jag kände mig väldigt illa till mods. Han tog vara på alla tillfällen att ta på mig, kände på mina armband och tjötade verkligen bara en massa jävla skit. Anneli var också klabbig och tjötig, och jag satt på helspänn hela tiden. Värden påminde mig på något konstigt sätt väldigt mkt om mors ex, och det finns inget som gör mig på sämre humör.

Till slut fick jag oss äntligen därifrån, och när vi gick mellan lägenhetshusen påpekade jag för Anneli att hon hade gjort mig väldigt irriterad. Jag kände mig som en mor som tillrättavisade sin dotter som varit ute och supit, men allt kändes verkligen helfel. Vi kom in i hennes lägenhet, jag kramade om henne en massa och sade att jag älskar henne men att hon också borde tänka efter lite mer ibland. Vad hon säger och vad hon gör, ungefär. Vi käkade lite, jag åt makaroner och ketchup, och sedan började vi dricka. Det tog inte lång stund förrän Anneli knäade framför toalettstolen och var ur form. Fan, tänkte jag. Jag var jättepepp på utgång, och hoppades på ett mirakel så att Anneli skulle repa sig och hänga med mig ut. Ett stycke mirakel lyste med sin frånvaro, och jag kollade upp vad Jocke gjorde, och stack vid 23:00 ned till stan med snabba och långa kliv. Först in på Harry's för att hälsa på min fd. låtsassyster och sedan knappade jag in portkoden till samma hus som Upstairs låg i, och gick upp för trapporna som ledde mig närmre och närmre den höga punkrocken. Hann slurka en bärsa, knacka på hos Henke i By Night som är inneboende och visa mina feta skills i Quake 3 för honom. Ej att förglömma alla killars pilska blickar då jag var ensam tjej på festen, som om de aldrig sett en tjej förut. Jag kände mig på tok för mkt uppmärksammad och omringad för att känna mig bekväm. Sedan bröt helvetet loss. En kille som mer eller mindre spårat ur totalt löpte amok i den stora lägenheten. Han började lugnt med att gå mot Henkes rum och in, eftersom jag förstod att han var opålitlig så gick jag in efter honom och körde ut honom. Han vart riktigt upprörd, och sedan skulle han döda en bekant för att han fick för sig att han hade ljugit för honom. Han fäktade hejvilt med armarna omkring sig, och hans kompis började bära honom för att få ut honom ur lägenheten. Det slutade dock på golvet där han hotade honom med att bryta nacken på honom om han inte lugnade ned sig. Han släpptes, men började hota min vän igen. Jag såg verkligen ingen annan utväg. Jag gick emellan, som så många andra gånger. Jag höll fast honom och sade att nu fick han ta mig tusan lugna ned sig, och om han inte gjorde det så skulle jag ringa polisen med detsamma. Plötsligt riktades alla ilskna ögon mot mig. "Du ringer inte polisen". Klart som fan att jag gör det om man inte har vett nog i skallen att bete sig som folk bör, sade jag. Killen menade då på att han var skitarg, och jag sade att det gör mig detsamma. Att jag också kan bli förbaskat jävla rosenrasande ibland men att jag ändå aldrig gör sådär. "Du kan inte bli såhär arg. Du skulle aldrig döda". Vadfan vet du om det, sade jag, stick nu illa kvickt innan jag ringer polisen. De stack, äntligen. Men jag skulle få oturen att se mer av idioten senare.

Jag slog följe med Jocke ned till Zätas, hälsade på favoritvaktis-Göran och anslöt mig till Affe som var en sväng hemma i Falkenberg. Jag bjöd den första rundan och vi ställde oss vid Black Jack-bordet och lirade lite. Vi fortsatte med öl, Farväl Falkenberg-snack då Affe ibland umgås med gänget samt åtskilliga rökpauser. Den efterblivne idioten dök upp från ingenstans och började mucka med F jämte mig, men då jag ställde mig i vägen så skallade han en annan herre lite lätt, jag höll fast honom i kragen återigen och sade att jag ångrade att jag inte ringde polisen tidigare. En vakt kom och körde bort honom och vi kunde socialisera som folk igen. Vi drog vidare till Harry's efter 02:00. Jag köpte oss två Cuba Libre, vi satt och smed jävligt stora men hemliga planer. Kanske var det drömmar, kanske var det fyllesnack...det är ibland svårt att veta. Men spännande! Det är mycket flumflum och fuffens vi i Falkenberg hänger oss åt, det är sådant som gör oss speciella (för att romantisera lite grann) och sådant som får våra ögon att lysa av...vi vet nog inte vad. Falkenberg.

Efter Harry's blev det pizza och efter det satt vi på marken vid en skoaffär med lite lä och rökte. Uteliggaren som man brukar skymta till ibland kom och satte sig jämte oss. Vi pratade om hans förflutna, hans nuvarande liv och Affe lade fram en vision av hur Bosses framtid skulle kunna se ut, om han ville. Jag gav honom min cola och en cigg, och jag såg att han inte hade sockar på fötterna. Dessvärre hade jag strumpbyxor under jeansen, men Affe tog av sig sina och Bosse accepterade. Vi skrattade alla tre tillsammans åt massvis med saker, men det var hela tiden något allvarligt, öppet och djupt i konversationen.













45 min. senare klev jag in i Annelis lägenhet, lade mig i soffan och skickade iväg några sms för att sedan somna. Idag kom Lotti förbi och vi tog oss ned till stan för att fika på Falkmanska. Jag älskar att umgås med Lotti, det finns inte en sekund av positiv anda utan mer sarkasm, sarkasm och sarkasm. I love it!

Nu en lugn kväll. Det känns konstigt, men skönt.

Too spanish to fuck

Ok. One two three four OI!

Igår skulle vara en trevlig dag. Jag försov mig och fick lite panik då jag ville äntra Göteborg hyfsat tidigt på dagen. Det slutade med att jag klev av i Mölndal lite över 17:00, skyndade mig upp på gångbron, köpte luckies och kontantkort för att sedan kila ned på andra sidan vägen och hittade Maria och hennes bil direkt. En förfest utan alkohol är ju inget vidare alternativ, så jag ilade in på Systembolaget i Mölndals centrum. Innan jag stegade in genom de härliga spritdörrarna kom jag att tänka på att det kändes lite som att själv befinna sig i spelet GTA när man skyndade över gatorna där inne i Mölndals centrum. "Koolt", tänkte jag. Nåväl, det blev iaf Kilkenny för hela slanten och vi kunde bege oss till Balltorp och Marias lägenhet.

Någon timme senare hade vi fått i oss lite mat, började bli färdiga med hår, makeup och kläder och någon öl hade slunkit ned. Jag lekte traditionsenligt lite med Marias webcam och runt 20:00 tog vi bussen till spårvagnarna, och sedan vidare med spårvagn till Krokslättstorg. Det skulle bli riktigt roligt att träffa Erik igen då det var ett rejält tag sedan vi sågs, och efter att han öppnat dörren för oss så satt vi ett lagom sällskap på fyra personer och snackade allt möjligt. Relationer, politik, psykvård, eskapader på fyllan à la Mia (t.ex. Garderobsblomman) och Erik och jag slank även in på lite diskussioner som handlade om sex och one night stands och allt som hör därtill.

Mellan 23:00 och 00:00 tog vi farväl av Erik och fortsatte mot stan. Jag hade då haft hemsk huvudvärk i stort sett hela kvällen, men såg ändå fram emot Yacht Club och party. Vi nådde Valand och steg ur spårvagnen. Det regnade och vi gick bestämt ned för Avenyn, men bestämdheten vart jävligt slak och byttes till slut till ett tvärstopp mitt emot Aveny No. 1. De enda människorna vi såg var på väg ut, och det kändes på något vis väldigt dött. Kom vi för sent? Bangade folket p.g.a. jobb dagen efter? Skit också. And such pain in the huvud, nej nu kändes det bara skitjobbigt. "Vi kollar Rockbaren" sade jag och vände på klacken samtidigt som jag kände att jag svek min egen vilja en gnutta, det hade känts soft att befinna sig i de ljusa rummen på yachten då jag hade väldigt trevligt där första gången. Rockbaren var äckligt tomt och dött, vilket till slut tog oss till Diamond Dogs. Det var åtminstone lite roligare människor där än förra gången jag besökte stället, och vi satte oss ned med varsin dricka. Vi skålade för Girl Power, Led Zeppelin, snoppar(?) och även oss själva ca. 3-4 ggr, rökte på toaletten för att känna oss busiga och en stund senare blev jag dränkt i regnvatten då Maria snubblade in i parasollstolpen. Sedan fick jag en vän.

Vi satt vid baren, jag hade grimaserat illa åt den äckliga avgiften på tio kronor vid kortköp i baren VILKET INTE ÄR TILLÅTET, faktiskt, och blivit lite småarg på den ene bartendern som uppenbarligen inte vet vad god service är när någon petar mig på axeln. Jag vänder mig om och jämte mig står en kort, tjock och ful snubbe som skulle visa sig vara spanjor. Han höll febrilt konversationen vid liv i början, men efter ett tag kändes det mest naturligt att sitta där och snacka musik med honom. Han spelade oboe. Rock!
Jag lärde mig ännu en gång att man skall fan i mig sitta tyst i ett hörn på krogen och inte yppa minsta lilla ord, för om man så gör så får man inte vara i fred för resten av kvällen/natten. Jag drog på mig en stalker. När jag själv gick ut och rökte så kom så småningom fucking José och började dilla om att jag såg ut att frysa och behövde sällskap. Trevlig och snäll som man är så avfärdar man inte någon bara sådär. Prata kan man ju alltid göra. Eller? Cigaretten tog slut ofattbart fort, och jag sade att jag skulle gå och leta efter Maria på toaletten. När jag hade gjort en vända där nere och upptäckt att hon inte var kvar, så gick jag ut. Där stod José i trappan.

"Uhm, hola. I gotta find my friend Maria, ok? Bye!" sade jag och skyndade förbi honom och vidare mot baren. Med spanska steg bakom. Han ville bjuda på öl och jag tackade vänligt men bestämt nej, jag tyckte att jag hade druckit tillräckligt för kvällen. José tyckte att jag gott kunde ta någon öl till, men jag sade återigen nej tack. Jag ställde mig i baren jämte Maria och en kille, och han insisterade ännu en gång på att köpa något åt mig. Min spritgom började sukta efter Cuba Libre, och jag sade att jag skulle betala för en själv. Men jag "fick inte". Jaja, tänkte jag, är du så jävla dum så du skall bjuda så fine. Gör det då, dina jävla siestaröv. Maria satt i en soffa med tre killar, och jag skyndade dit med min drink. Jag beklagade mig snabbt över situationen för sällskapet, och gick sedan till baren och sade att slemproppen fick sätta sig med oss om han ville, "but feel no need to do it, ok?" Jo men klart att José skall vara med. Jag fick ta till nya fulknep. Var gång han skålade med mig så sade han att om man inte tittade varandra djupt in i ögonen så skulle man som följd få dåligt sex i sju år. Jag menade då på det att I don't mind, bara jag har garanterad bäst musik under de åren så skulle jag nog kunna uthärda prövningen. Jag tänkte att om han ser mig som en osexuell människa så kanske intresset skulle sjunka, men nä.

Nästa steg - personligt angrepp. "I hate catholics". Då Josékuken var katolik, så satt jag och talade vitt och brett om hur mycket jag verkligen avskydde katoliker, men allt misslyckades och det slutade med att jag nästan råkade säga att jag hatar judar och jag kände mig med ens en gnutta nazi. Fast jag var på god väg, han verkade ta lite illa upp men inte tillräckligt. En kille mitt emot mig avbröt lite diskret vår diskussion och sade att "snart kanske det börjar bli dags att min kompis spelar din storebror?" och syftade på killen som satt bredvid vilken jag f.ö. ändå hållit ögonen lite på tidigare under kvällen. Jag sade att det hade uppskattats, men nästan precis då tändes lokalen upp och DD stängdes. Vi hämtade ut våra jackor, och gick ut. Jag var full och trött på att vara trevlig. Eftersom José fortfarande var som en svans, så sade jag att jag var tvungen att springa. Jag sprang skrattandes upp för Avenyn men då jag såg att idioten följde efter stannade jag upp och sade att jag tydligen tog fel håll och började springa ned mot Maria och killarna. Han stoppade mig och skulle prata. Jag orkade vara trevlig en liten stund till, men sedan satte jag demonstrerande handflatan i nyckelbenet på honom och sade ifrån lite mer på skarpen att jag skulle gå till mina kompisar, själv. Jag fick upprepa det fem gånger, och gick sedan mot killarna och slog armarna om min "storebror" för att pusta ut samt gardera mig mot fler jävla stalkerattacker. Och helvetet upphörde. Men inte min huvudvärk.

Dagen efter, idag, hoppade jag av vid Brunnsparken ungefär klockan 17:09. Mörkret hade redan omgett staden, och jag gick genom Nordstan till centralstationen. Köpte cigg och beställde biljett. 18:10-18:49 och sedan var jag framme i Varberg. En kvart senare befann jag mig i Tvååker och fick i mig lite näring, Davids goda kantarelltjosanhejsan med pasta (I love it), och sedan var det bara till att svida om till klänning och strumpbyxor! Kalas är ju kalas. Det var rätt trevligt, men vi fick inga godispåsar.

Helt ok.

På jobbet, 06:45

Sitter och väntar på kollegorna som skall börja för dagen, klockan är 06:45 och det är lugnt här. Mellan var tredje ord jag skriver så lyfter jag blicken för att se om det inte kommer någon bil. Man blir fruktansvärt sällskapssjuk av att jobba ensam på nätterna vill jag lova. Ute är det frost och jag ser verkligen inte fram emot cykelturen hem, jag fryser redan nu. Har tänt värmeljus på TV-bordet, satt på kaffe (starkt såklart) och tagit fram pepparkakor som kollegorna kan sitta och mysa med. Sitter själv och knaprar pepparkaka.
Nu kom Anna, så kan vi röka!

Och där tappade kulspetspennans udd min uppmärksamhet, mitt pass var över efter att jag rapporterat och suttit en liten stund med arbetskamraterna. Jag var sjukt trött och cyklade hem till sängen. Vilan varade ungefär till 13:00 då Mica ringde och sade att hon och Elin skulle titta förbi en sväng på kaffe. Jag gick motvilligt upp, tog en dusch och klädde mig. En trevlig liten pratstund med damerna, fast man blir rejält mör efter två nätters arbete. Eller iaf den här gången, då jag var så oförberedd och inte vilat något alls innan första natten. Dessutom blir jag hypersocial. Man jobbar natt, kommer hem, sover bort dagen, sticker direkt till jobbet och jobbar ensam natt igen. Det blir ju knappt något socialt umgänge över huvud taget, till slut bleknar minnet av hur en människa ser ut och hur denna låter. Min kropp har blivit lite sliten bara, en muskel ovanför mitt vänstra skulderblad gör fasansfullt ont, och trots att jag satt och försökte massera mig själv under största delen av natten så blev det inte så mkt bättre. Jag får skaffa mig en massör helt enkelt. Min höft tog även lite stryk igårkväll, men jag får skylla mig själv också. Jag blir ofta lite överambitiös när jag jobbar och tar tungt jobb själv, och som det ser ut nu så är min kropp inte byggd för sådär fysiskt krävande arbete. Även om man har div. hjälpmedel i form av liftar, glidlakan osv. så blir det en hel del tunga lyft, det kommer man nog aldrig ifrån.

FAN vad intressant det här vart, känner jag. Någon som har något roligt att berätta? Min bror hade det idag, han har fått ett stipendie i år igen genom studierna. Jag tror att det är för att han varit duktig, och vem tackar nej till 10,000 SEK för att vara duktig? Jag är stolt över honom. Dessutom har han fått ett examensarbete på Volvo med en studiekamrat, samt köpt två nya koola spela till sitt PS2, sade han. Jag tycker om min bror.

Nu funderar jag på om jag skall gå ut eller ej. Brukar sova hos Anneli, men hennes pojkvän tyckte nog att det hade varit skönt att inte agera hotell åtminstone en helg vilket jag har full förståelse för. Men samtidigt har de dragit in bussarna hem hit på fredagsnätterna (vilket jag fick erfara sist jag tog för givet att bussen gick hem vid 02:30 men istället fick ta taxi vilket blev dyrt), så no sovplats means no utgång på krogen. Och att ragga sovplats ute på krogen är verkligen inte min nisch, så det ser ut att bli en hemmakväll med kanske någon öl eller två. Såvida jag inte satsar på en nykter utekväll och kör till Falkenberg och hem sedan på natten.