Stockholm|Kollapse

Min stockholmsresa bestod till största del av umgänge och alkohol, precis som förväntat. Jasmin var en exemplarisk värdinna och genom henne fick jag även smått lära känna lite nytt folk, så som Johan, Niklas och Philip. Hann även med att öla och filosofera en hel del med underbara David. Fick även bekantat mig med en Erik som det blev några kaffe och cigaretter med.

Hamnade med fel taxichaufför på onsdagen efter att Jasmin, Johan och jag varit på Scandic Anglais och 50 Cent-jippot och jag ensam skulle ta taxin till Stora Essingen där jag bodde de sju nätterna. Mer om det någon annan gång men det blev rätt så obehagligt till slut.

På torsdagen bjöd Ingemar hans kollega Belinda och mig på skitgod lasagne innan vi tillsammans åkte till Debaser Medis för att se Breach. Belinda var oerhört trevlig, Breach var oförglömligt, jag stod längst fram och njöt av musiken för att senare på natten bli aspackad på Kvarnen. Inte ett favoritställe direkt. Men jag fick ändå bevittna Breach den kvällen. Det var helt sjukt bra. Tål att upprepas.

På fredagen åkte Jasmin och jag till David på förfest som till slut blev helfest. J och jag blev trötta och hungriga, tog bussen hem till Stora Essingen varpå J rörde ihop mat som vi frossade av. Riktigt dumt då vi skulle på julbord inte alltför sent dagen efter.

East bjöd på massvis med knepiga saker (för min del). Då jag inte alls är en sucker för fisk så tycker jag att jag var riktigt duktig på det asiatiska julbordet och är faktiskt stolt över min insats. Fick i mig en hel del fisk, visserligen mellan en hel del djupa andetag och många glas vatten. Tror dock fortfarande att vegetarisk sushi faller mer i min smak, tråkig som man är. Vi som åt julbord var Jasmin, Niklas, Philip, Krull eller Chrull och jag. Då Philip är från Australien och engelsktalande hade jag alltså inte bara fullt upp med att fokusera på den suspekta maten utan även att försöka föra samtal på engelska. Jag höll låg profil, precis som fiskarna.

Senare på kvällen när J och jag smält maten så åkte vi hem till Niklas vid St. Eriksplan där även Phil var. Vi drack alkohol och pratade vitt och brett om det mesta för att relativt sent röra oss mot stan. Köer kändes inte alls tilltalande, så vi valde den kortaste som råkade leda oss till Medusa. Tack vare sällskapet blev även utgången oerhört lyckad, vilket man tackar för.

På söndagen blev det powerumgänge. Först tog jag en adjökaffe med Erik, sedan vidare till Ingemar vid Hornstull där jag hämtade lite saker jag lämnat innan konserten för att efter det slinka in på Ramblas; ett av mina favoritställen när det gäller mat. Tog ett bord för två, en öl och fick sedan sällskap av Niklas. Maten var sjukt god och Niklas var ett trevligt middagssällskap. Dessvärre fick jag snabbt ta farväl efter att ha haft följe till hans buss, mina planer blev ändrade och det slutade med att jag satt jämte Oscar med en kaffe på Muggen, Götgatan. Vilket kändes minst sagt skumt. Och för Er som inte vet så är Oscar den person jag skrivit mycket om. En underbar person. Och så vidare. Men det kändes bra som fan. Jag är jätteglad att vi sågs nu när jag var uppe. Jag är glad att jag orkade. Det var helt klart lite småjobbigt vissa stunder men över det stora hela så var det bara jätteskönt.

Sista dagen tog jag mitt pick och pack och låste in på centralstationen för att sedan möta upp Malin och hennes lilla Maja. Vi fikade på Sturegallerian tillsammans med Karin, hade mycket att prata om och det kändes tråkigt att gå ifrån varandra. Kommer dock att ses igen nu till jul. Jag gick sedan och sade hej då till Johan varpå Jasmin och jag tittade igenom en hel del affärer, spanade snygging på Diesel och till slut innan jag skulle ta tåget så mötte David upp mig på stationen och tog en kaffe och cigarett med mig.

Hej då Stockholm.

Det var riktigt roligt när Ina, min kära kommentator, hörde av sig för eventuell sammanstrålning på Ace. Tyvärr blev det nu inte så, men ändå. Lite överraskning så där är alltid roligt. Jag är imponerad över mig själv, angående att jag tog mig till den punkt att jag avvarade en stund för Oscar. Eller "avvarade"...som att det skulle vara något hemskt. Men det är verkligen ett riktigt känsligt kapitel för mig. Men åh...ja. Det var en underlättnad att ses. :)

Tråkigt nog träffade jag inte alla som jag hade velat. Vad som dock bör tilläggas är att jag träffade dem som visade mest att de ville ses. Det är rätt svårt att höra av sig till alla kontakter och pusha på för att umgås; de flesta jag känner visste om att jag var uppe så, taskigt eller ej, blev det lite upp till dem/Er. Men det kommer fler tillfällen, såklart.

Tack till Er som iaf förgyllde min visit den här gången.

M