Pull the trigger, shoot the gun

Känner mig förbannad flera gånger om. Vill inte gå in på några närmre detaljer, det är inget vidare allvarligt ändå. Försöker bota det med snus och hardcore.

I fredags mådde jag inte alls något vidare ute på krogen. Jag vet inte vad som hände egentligen men jag mådde förmodligen kasst hela dagen. Något som ligger och gror och som sedan väller fram. I fredags var det okontrollerat och jag började gråta. Det jag helst ville då var att folk skulle låta mig vara. Låta mig gå in på toaletten, torka tårarna och se till så att jag ändå såg hyfsat ok ut för att sedan gå ut och ha någorlunda trevligt. Få bearbeta allt det där när jag kom hem ensam istället, eller dagen efter. Ibland är det bara irriterande när personer talar om saker för en som man redan vet om liksom.

Så har jag även blivit kritiserad och ifrågasatt, gällande beteende. Nu överdriver förmodligen jag, men jag kan inte annat än att vara rosenrasande en liten stund. Triggar en person en annan människas beteende så tycker jag bara att det är jäkligt löjligt att i efterhand klaga på beteendet. Sådant där köper jag inte alls.

Att ha kontakter och relationer med andra människor känns ibland som att leka med ett jävla vapen. Vilket påverkar mitt förtroende för människor, jag kan ha jävligt svårt att lita på folk ibland. Raka rör och inget annat, jag blir så jävla trött på när vissa människor går och tramsar när det handlar om ens integritet eller självkänsla.

Antingen så är man med mig för att jag är den jag är, annars så är det inte värt ett jota för mig. Inte ett jävla skit.