Sitter i soffan och gråter för något vackert som kan komma att hända. Givetvis handlar det inte om mig, utan min vän. När jag precis, för en stund sedan, skickade iväg henne i taxi så hade jag goda intuitoner.
Det går extra bra för några av mina vänner nu. Jag är såg glad då de förtjänar allt det bästa. Som finns. Jag önskar att jag just nu hade känt detsamma om mig själv, men det kan jag inte.
Glädjetårarna förbyttes ganska snabbt till annat. Jag trodde inte att det skulle bli en sådan kväll. man brukar liksom kunna känna på sig sådant men det här kom totalt oförväntat.
Jag vet att jag inte kan somna sådan här så jag måste vänta, trots att jag vet att jag borde ha somnat för längesedan. Jag måste vänta till jag spelat låtar nog för att tillfredsställa mitt tillstånd just nu. Det är inte alltid så lätt, det är mycket som skall ut. En del av alla processer.
Efter att ha jobbat med datorer i snart nio månader, så önskar jag att jag vore lika lätta som de är. End process osv.
Mycket har hänt den senat tiden, och jag har ingen kontroll. Men jag har ingen tid över till att reflektera kring vars jag befinner mig, allt sker utom min kontroll. Jag önskar att alla förstod. Fast i nutid spelar det fan ingen roll.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment