Känner mig rätt sönderjobbad och sliten. Det är mycket på jobbet nu och jävligt krävande både psykiskt och fysiskt. I förrgår var jag tvungen att sätta mig ned och bara andas ut, omgiven av pensionärer med ångest. Till slut, när jag blev förstärkt, så var jag tvungen att säga till mina två kollegor att de fick ta över så att jag kunde gå undan från en viss patient som ältade angst i en timme med mig innan de gick på sina pass. Jag sade det till och med inför patienten, något jag ångrar i efterhand. Gick ut och tog en cigarett.
Dessutom är min chef fortfarande cpig. Det är nästan så man ibland vill vrida nacken av henne, men problemet är att hon är så jävla fet att händerna förmodligen hade blivit totalt mosiga och reumatiska. Alltså, jag har väl liksom inget direkt emot feta människor, min mormor är fet. Men hon är ju i alla fall vettig.
Nåväl, jag fick min dos av socialisering och alkohol helgen som var då vi satt några tjejer hemma hos Emma i Falkenberg. Gick ut, träffade nära och kära. Jag gick på någon form av efterfest, demonstrerade verkligen jättetjusiga high kicks och förstörde någons knull genom att knacka på som en galning och be om att få låna Nintendo Wii, för att senare knacka på igen, bli insläppt och ge tjejen hennes mobil i vilken jag hade svarat när det ringde ute i vardagsrummet. Åh nej, how bad. Not. Har mest dåligt samvete över tjejens kompis som berättade om hur dåligt hon mådde i telefonen i tron om att jag var mobilens ägarinna. Och lovade henne att komma dagen efter.
Till slut spatserade jag genom Falkenberg med mina nya skor ut till Elin. Letade fram nyckeln under någon lykta, låste upp och smög in till Elin där jag klappade henne på armen och viskade att nu var jag hemma. Sedan blev det sömn i soffan.
Håller på att somna precis nu i stunden, så det är nog bäst att jag avrundar och fortsätter imorgon, min enda lediga dag. Trots att det var en till speciell grej jag vill ta upp. Min enda lediga dag. Det får bli då.
No comments:
Post a Comment