Vi är alla verktyg

Något som är väldigt skönt är att jag känner mig fruktansvärt stark när jag lyssnar på Tool. Musikens rytm känns som en extrapump för mitt hjärta, och i brist på annat så är det jävligt skönt.

Nu gäller det bara att smälta saker och ting. Jag har fått många visdomsord de senaste dagarna. Vissa har känts felplacerade, men många har varit bra. Och nu när jag sitter och dricker rödvin (eftersom jag har ont i min stortå) till toner av Tool så känns det som komma skall som en baggis. En värmande konversation med Herr Amsterdam bidrar förmodligen också.

Jag är nog väldigt trött på samma gamla mönster. Man träffar någon, dricker och knullar och tror att man införskaffar sig en bra grund att stå på. Samtidigt som jag alltid intalat mig själv att början är representativ.

-Jag är inte en sucker för lättfotade människor.
-Du släppte till första gången vi träffades...
-Jaha...fan.

Jag har alltså blivit något jag många gånger avskytt. Känns ju inte så jävla bra faktiskt. Inte för att problemet ligger i att jag skulle vara lättfotad, jag är en ängel till skillnad från många andra i vårt kåtliberala samhälle, men visst är det stor skillnad på mig nu från vad jag var för tre år sedan. Kanske är det bara naturligt. Men samtidigt har jag ibland problem med naturliga saker. Naturligt, och mänskligt. Det äcklar mig många gånger. Ett liv, och särskilt ett liv i en sådan här värld, är perfekt för att supa bort sig i. Jag förstår människor som blir pundare på heltid, det är väl inget konstigt med det. Det är bara naturligt.

Och lika naturligt med ett förbrukssamhälle. Vi konsumerar inte bara varor utan vi konsumerar även människor. Du är ett köp och släng-föremål. Det är det jag förstått nu. Kärnfamiljen försvann för ett bra jävla tag sedan. Kärlek...ja, jag tänker inte ens kommentera fenomenet kärlek. Lojalitet existerar sällan, det blir liksom för konservativt, och vi tycker inte om konserver. (Inte jag heller). Det jag däremot verkligen rådiggar är att förbrukas enligt sedvanlig tradition, eftersom det är så lätt för Dig, för att sedan ersättas av någon annan. Någon som kanske är mer spännande, intressant, har hetare kropp eller hetare mor. En ny jävla vagina.

Ja, jag är bitter.

Det känns som en livslång äcklig jävla sexorgie. I fortsättningen kan folk lyssna på Kent och lämna mig ifred.

Just nu försöker jag att bygga en plan. Som består av lite självständighet, för hädanefter måste jag verkligen försöka vara så selektiv som möjligt när det gäller att tillförlita mig på människor, det funkar inte att vara jag längre. Jag känner mig redo för så mycket men ändå händer inget. Och Mia, nej! Ingen jävla beroendeframkallande relation till någon ny stjärna, och så blir det som med alla föregående killar. Just nu behöver jag det inte.

Nej, jag är jävligt sugen på att dra på en liten semester. Jag vet inte vart. Notera väl att det inte är för att fly mina problem. Har funderat en hel del på L.A. Antingen så åker jag dit och har jävligt kul, eller så dödar jag en myt. Island lockar också, sedan många år tillbaka. Island är ett måste, jag kommer att åka dit någon gång.

Om några veckor skall jag försöka ta mig upp till Stockholm. Dit jag även funderar på om jag skall flytta tillbaka eller inte. Allt beror egentligen på bostad och ekonomi. Dessvärre är jag kräsen som få, men det skiter jag i.
Får förlängd anställning till december om jag vill. Och har sökt ett jobb här nere på Varbergs tingsrätt. Så om jag skulle vilja så är det liksom klart med ekonomi i höst på västkusten. Men samtidigt börjar jag bli rastlös och vill inte binda upp mig. Vill skapa, komma någonvart, träffa folk, andas frisk luft och känna mig efterfrågad rent allmänt. Det gör jag inte nu. Men så är livet. Upp och ned.

Funderar på hur jag skall göra för att få upp glöden här på min blog. Fler kommentarer och fler trogna besökare, igen. Den har mest tarabbat och jag vet inte varför. Kanske måste vara lite mer witty och "jag har sex med djur". Jag vet faktiskt inte riktigt. Det enda jag vet är att man tappar smaken för det fina om det känns som ett utdött koncept, och jag vet med mig själv att det är ta mig fan inte roligt att sätta sig och skriva här om det känns som att man varken väcker tankar eller sinnen hos folk. Då kan jag göra andra saker istället, som att t.ex. pilla mig i naveln (vilket jag iofs brukar göra) eller öva på att få sura uppstötningar för att sedan svälja det igen.

Kontentan idag är att jag är jävligt rastlös och behöver inte människor som inte behöver mig.