Det var en rätt trevlig lördag.
Jag köpte massvis med godis och åkte till Jenny i Sollentuna. Vi hade dagen innan bestämt att kvällens dresscode skulle vara klänning och klack, gjorde oss i ordning under skratt och alkoholintag och satte oss på tåget in till stan strax efter 18:00. Stötte på lillebror E innan vi kom till Kocksgatan och lite inflyttningsuppvaktning hos en vän till Jenny.
Vi svalkade oss med sanslöst mycket öl, rökte i köksfönstret, pratade om allt möjligt och avslutade med en runda Playstation 3 innan vi mötte upp en lagom full David som stod nere i korsningen, och så var vi fem. Vi hade Metro som mål, och på vägen dit sprang jag på två falkenbergare utanför Broder Tuck.
På Metro vart det soffhäng med öl och drinkar i mångfald. Vi blev till slut ett rejält sällskap då Jennys kompisar satt där när vi kom, och Jasmine med sällskap anslöt sig senare. Jag blev gravt salongsberusad och blev kvar till stängningsdags, 02:00. J föreslog efterfest med vin och Guitar hero men jag bestämde mig för att avrunda kvällen efter Metro.
Jag hade fått en aning för mycket av det sociala och tyckte att det var skönt att få vara lite ensam. Jag saknade Någon, men det var välbehövligt att få lite stilla vila från konversationer, skratt och leenden. I klack och grön klänning gick jag ensam längs Götgatan, svängde in på Folkungagatan, Östgötagatan, Tjärhovsgatan och slutligen Medborgarplatsen. Det kändes som om jag sökte något, andades ut bland höga konstruktioner och önskade väl att jag hade något att gå till. Men det har jag inte. Och ingen kommer till mig.
Tog bussen vid Slussen 02:50, gjorde pastaröra när jag kom hem och lyckades inte somna förrän vid sextiden. Innan dess pratade jag med mor flera gånger, hyllade henne som mor och det var skönt att bara prata, med någon.
Idag har bara varit en grå dag. Man är trött på allt, inte minst sig själv. Det är svårt att få fram någon som helst positiv tanke. Utan mål, hopp eller efterfrågan. Blodet bara konsumerar hjärtats muskelkraft, and that's pretty much it.
Jag köpte massvis med godis och åkte till Jenny i Sollentuna. Vi hade dagen innan bestämt att kvällens dresscode skulle vara klänning och klack, gjorde oss i ordning under skratt och alkoholintag och satte oss på tåget in till stan strax efter 18:00. Stötte på lillebror E innan vi kom till Kocksgatan och lite inflyttningsuppvaktning hos en vän till Jenny.
Vi svalkade oss med sanslöst mycket öl, rökte i köksfönstret, pratade om allt möjligt och avslutade med en runda Playstation 3 innan vi mötte upp en lagom full David som stod nere i korsningen, och så var vi fem. Vi hade Metro som mål, och på vägen dit sprang jag på två falkenbergare utanför Broder Tuck.
På Metro vart det soffhäng med öl och drinkar i mångfald. Vi blev till slut ett rejält sällskap då Jennys kompisar satt där när vi kom, och Jasmine med sällskap anslöt sig senare. Jag blev gravt salongsberusad och blev kvar till stängningsdags, 02:00. J föreslog efterfest med vin och Guitar hero men jag bestämde mig för att avrunda kvällen efter Metro.
Jag hade fått en aning för mycket av det sociala och tyckte att det var skönt att få vara lite ensam. Jag saknade Någon, men det var välbehövligt att få lite stilla vila från konversationer, skratt och leenden. I klack och grön klänning gick jag ensam längs Götgatan, svängde in på Folkungagatan, Östgötagatan, Tjärhovsgatan och slutligen Medborgarplatsen. Det kändes som om jag sökte något, andades ut bland höga konstruktioner och önskade väl att jag hade något att gå till. Men det har jag inte. Och ingen kommer till mig.
Tog bussen vid Slussen 02:50, gjorde pastaröra när jag kom hem och lyckades inte somna förrän vid sextiden. Innan dess pratade jag med mor flera gånger, hyllade henne som mor och det var skönt att bara prata, med någon.
Idag har bara varit en grå dag. Man är trött på allt, inte minst sig själv. Det är svårt att få fram någon som helst positiv tanke. Utan mål, hopp eller efterfrågan. Blodet bara konsumerar hjärtats muskelkraft, and that's pretty much it.
On a parti, six ans de mer
sans pouvoir border la terre.
Au bout de la septième année
on a manque de provisions.
No comments:
Post a Comment