Wednesday, November 08, 2006

Glåball fåssball okè

Jag vet inte så mycket här i livet, men en sak vet jag och det är att det jag kommer att ångra så innerligt som äldre är alla timmar av oro, alla tårar som spillts samt att ingen funnits där och kysst dem puts väck.

De hade försvunnit. Inte jag.


Ps. Under gårdagen var ni jätteduktiga på att läsa, det har tillkommit några nya läsare och jag är jättetacksam. Hojta till om ni har några önskemål kring ämnen, eller om jag är dum tant. Ds.

2 comments:

frida said...

Jag tycker inte att du är dum tant. Å nej. Jag gillar att läsa det du skriver.

Och du, visst har väl iallafall någon vacker själ funnits där och kysst dem puts väck så säg? Jag pratar om tårarna. En öm moder, snäll vän, välmenande syster eller bror... någon, visst finns det väl någon?

ps. Heja dig!

Jane Doe said...

Det glädjer mig att höra! Ibland känner jag mig lite som dum tant, men nog om det.

När jag tänker efter riktigt noga så tror jag att det kan ha hänt någon gång. Ja jävlar.
Men jag vet inte. Jag tror att jag vet många i min närhet som gärna hade gjort det, om de fick chansen. Jag är bra på att gömma mig. Jag får iaf hoppas på det är så. Men nä, jag skall inte vara snigelaktig och dum. Nu tror jag inte att jag vet, nu vet jag.

Heja dig också! Och alla andra.