Några timmar senare satt jag i bilen då jag körde till Olofsbo för att gratulera Elin som fyllde 20 år. Jag kom med en stor ros med en parfymflaska från The Body Shops nya serie Neroli Jasmin (som jag även köpte till mig själv) knuten om den bastanta stjälken, det uppskattades. Där bjöds det på smörgåstårta, kaffe med avec till de som inte körde samt en underbart ljuvlig chokladmoussetårta. Trevligt sällskap, förutom E's farmor eller något som förmodligen var senildement och artig som jag är så blev jag offret för hennes malande. Hon sade ungefär var femte minut att "titta så söt Elin var!" och pekade på en ful bebisbild som hängde på väggen. Och helt plötsligt ibland så avbröt hon våra diskussioner abrupt med att säga något i stil med "hon som är på fotot där på byrån, det är min syster". Men i det stora hela så var det en trevlig kort stund, då jag skulle susa vidare till Falkenberg och förlusta mig med öl. När jag parkerade bilen nedanför Annelis lägenhet och skulle stiga ur bilen, så lyckades jag med att ge mig själv en snyting i höger öga och slog ut linsen. Fan. Jag hittade den på min kappa, skyndade mig upp till lägenheten och petade in den igen.
Några öl senare tog vi taxi till Harry's där jag snabbt fick syn på O, mors sambos kompis, och vi slog oss ned jämte honom och hans två herrvänner. O lärde mig dricka rom och cola en gång i tiden, och är förmögen och bjuder mer än gärna en snäll flicka som mig. Därför tycker jag skarpt om O. Dessutom har han och hans fru två importerade kineser, de är ursöta. Kvällen flöt på, jag träffade på min gamle mattelärare B som är bäst i hela världen. Han kom med några sedvanliga goda råd om livet, och en stund senare bidrog han till att jag fick en kille som svans resten av kvällen. Jag stod och skuttade med min drink och sade att jag skulle dansa en sväng, varpå han sade "men vad bra, då tar du med dig Affe!". Suck. Men skit samma, det var en trevlig kille som dessutom var rätt så rolig, men jag är inte så upplagd för sådant där med vem som helst helt enkelt. Träffade på en kille som jag pratat med på Zätas för ett tag sedan som också inte vart helt ointresserad, och jag kände mig med ens urtrött på beundrare för kvällen. Vi tog taxi hem till Anneli, och jag somnade snabbt jämte henne medan Jennifer och hennes Anders fick sova på madrass.
Dagen efter, idag, vaknade jag med något slags vemod, och jag satte mig i bilen och körde hemåt efter att ha diskat på Annelis begäran. Halvvägs hem bestämde jag mig för att köra av vid Långås och fortsätta mot Lindhult. Lindhultsallén där en underbar bekant, Ecke, dog efter att ha kört in i första trädet i allén för nästan exakt två år sedan. Jag kommer ihåg att jag hade uppkörning onsdagen efter att det här hemska hände, och jag kan lova att man inte känner sig särskilt motiverad till att skaffa körkort då. Det gick ju vägen iaf, men inte för Ecke.
Jag stannade bilen på andra sidan vägen av trädet, vred om nyckeln och såg den hårda blåsten försöka dra med sig allt i sin väg utanför. Tände en cigarett och steg ur bilen, vinden drog i min långa svarta kappa och jag stegade mot dödsplatsen som fortfarande, efter två år, är prydd med gravljus och blommor. Ibland ligger där brev. Jag ville tända ett ljus men förstod att det inte var någon mening med det eftersom det skulle slockna direkt av vinden. Så jag stod där mest och rökte, pratade till honom som jag brukar göra när jag är där. Jag brukar alltid vidröra den grova trädstammen innan jag ger mig av igen, då det är det enda som jag kan ta på numera som har något med Ecke att göra. Placera min handflata mot den grova barken, känna allvar och sedan gå till bilen, sätta mig och köra iväg. Idag glömde jag det, och det känns konstigt att ha missat bara en enda vidröring.
Beröring, som jag är i så stort behov av nu, behöver det så fruktansvärt mkt.
No comments:
Post a Comment