Jag är odödlig.

Imorse kl. 06:03

-Litar du på kvinnlig intuition? frågade jag där jag låg i soffan i A’s famn med hans händer som var på upptäcktsfärd innanför min tröja längs ryggraden och ned över höftbenet.
-Eh…ja, svarade A och knäppte upp mina byxor.
-Ok, vad bra. För min kvinnliga intuition säger mig att du borde åka hem nu.

Mycket tidigare på dagen körde min bror och jag in till Varberg. Jag hade inte köpt några julklappar än och skötte det effektivt på två-tre timmar. Kunde inte låta bli att unna mig själv något (som vanligt numera), och shoppade makeup för nästan sjuhundra kronor. Ka’ching.

Sara som kommit hem från Sundsvall hade lämnat ett meddelande på min telefonsvarare, och jag ringde hastigt upp då jag misstänkte att planer för kvällen med tillhörande alkohol vart inblandat. Så var fallet, och vi styrde upp en kväll som verkade jävligt schysst. Storebror skjutsade in Sara och mig till Anneli, där satt Klas som är lite småjobbig och drack öl med Anneli, och vi anslöt oss. Jag föll offer för Klas jävla sedvanliga tjöt, men samtidigt så är man inte den som är den, det är bättre att han sitter och super med någon än att sitta hemma själv och bärsa. Jag satte fart på mina partydjur då jag lovat kompisar att komma till en spelning, och hade lovat att betala in för mitt sällskap då det kanske inte direkt var vad de ville se. Inte riktigt deras umgängeskretsar heller.

När vi var på väg märkte jag att vi dragit ut på tiden och beställde en snabb taxi. Vi kom till stan, gick in på Bakfickan som är ansluten till Grand och jag träffade mängder med kompisar som man inte träffar så ofta. Beställde öl till mitt sällskap och vi stod och väntade på att The Kill Company skulle gå upp och riva loss sin allra första spelning. Efter att jag bad dem höja micken så gjorde de grymt bra ifrån sig, jag hann dock aldrig säga något då jag tog en rök- och kisspaus. När jag kom in i lokalen igen så började jag bli så där alldeles lagom salongsberusad. Mitt tidigare sällskap hade då gått till Harry’s i förväg medan jag ville se en del av The Goddamneds spelning. Jag gick och minglade lite, och jag kommer inte ihåg riktigt hur det tedde sig som så, men en stund senare stod jag framme vid den väldigt låga och provisoriska scenen och slogs med de stora gossarna. Jag fick för mig att det var en alldeles underbar idé att starta en mycket argsint mosh pit, och om det inte dyker upp bildbevis som säger något annat, så skulle jag vilja påstå att jag ägde alla långhåriga karlar som stod i närheten av scenen. De föll som furor efter att jag knuffades och slog hejvilt omkring mig, även om jag ibland hamnade uppe på scenen eller nere på golvet bland den öl som innan regnat över mig.

Efter cirka trettio minuters akrobatik som resulterade i att jag moshade sönder mina kedjor och vart rejält svettig så lämnade jag spelningen. Blickarna jag mötte när jag gick genom publiken var något besvikna, de trivdes nog med ett blondt yrväder som röjde framme vid scenen. Tanken var ju egentligen att jag skulle kila till Harry’s, men den dumma tanten i mig tog mina berusade Julia Roberts-ben till Zätas. Stod och snackade med vaktis-Göran, resten av tiden har jag ingen aning om vad jag gjorde, men en stund efter så betalade jag mig i alla fall in på Harry’s. Hittade Anneli och Sara direkt, så jag gick upp och hängde in min jacka. Satte mig ned och snackade med en bekant när kvällens första fulragg ägde rum. Fulla människor kan vara så jävla pinsamma.

Kvällens första våldsamhet, såvida man inte räknar mosh piten, vart när jag lite senare stod och dansade med tjejerna och en herre vägrade hålla tassarna borta från Sara och Anneli. Jag såg mitt självklara kall och bad den svarta krullhåriga sliskbollen att lämna oss ifred. Han var utländsk och menade på att han inte förstod, varpå jag frågade på vilket språk jag skulle ta det. Han fortsatte, och jag upprepade allt flera gånger. Han puttade då häftigt till mig, jag gjorde en kontring och sedan var det över. Mycket smärtfritt. Jag höll dock ögonen på honom hela tiden och kände mest för att ge honom ett slag över käften. Vilket han märkte, och mitt självförtroende växte då han backade från besvärade tjejer så fort jag gav honom en blick. Efter att jag märkte att mina tjejkompisar uppmuntrade honom och andra till sitt beteende så skällde jag ut dem och sade att då kan de ta mig tusan skylla sig själva om de får äckel efter sig.

Kvällen fortsatte lika galet. Anneli följde med en kille ut, jag fick negativa vibbar och gick ut för att röka. Ställde mig och spanade en stund då en röst ursäktade sig och frågade om jag inte hade tänkt tända min cigarett någon gång. Pinsamt. Han gav mig eld, visade sig heta Nelson och var görtrevlig. Jag förklarade vad jag egentligen gjorde på uteserveringen och jag hade hans fulla förståelse. Såklart.

-Du är väldigt eftertraktad, sade N och log fast dock inte på ett inställsamt och sliskigt sätt.
-Vad…jag? Njae, det tror jag väl inte…eller liksom kanske vid vissa tillf…
-Haha, men det ser man ju. Det syns på dig, och runt omkring dig. Det strålar om dig. Jättemånga killar vänder sig om och tittar när du kommer, försöker få kontakt. Ser du inte det? frågade N.
-Jag vet inte…kanske inte riktigt tänker på det, sade jag.

A dök upp vid min sida, och jag märkte direkt att han på sätt och vis markerade sitt revir. Ett revir som inte ens existerar. N log, bad mig att öppna ögonen en aning och sade att han skulle gå inåt. Jag gav A en blick som egentligen betydde att han självfallet skall sluta upp med sådana dumheter. Att jag får prata med precis vem jag vill utan att han skall komma fram och leka alfahanne. Tog mina sista bloss på cigaretten och gick in tillsammans med A. Vi drack ännu mer, dansade lite. Satte oss uppe i fåtöljerna där det är lite lugnare och pratade om allt möjligt. Hade bestämt träff precis utanför med Sara, och plötsligt frågar A hur lång tid det är till dess.

-Cirka fem minuter. Fyra kanske, sade jag och var helt säker på vad som komma skulle.
-Ok. Skall vi hångla?
-Visst, sade jag och våra läppar möttes och de varma tungorna likaså.
A slutade efter en liten stund och tittade ned i golvet medan han stakade sig.
-Alltså, började han och skrattade till lite, Mia? Om jag hade fått välja mellan alla i hela världen att hångla med, så hade det varit du! Fan vad bra, du är sj…
Och mer hann han inte förrän jag hånglade upp honom, orkade verkligen inte höra en massa sådant där. Ibland kan det få mig att känna mig bra och så, men ibland blir jag bara obekväm. Kanske när det kommer från människor jag inte är hundra på.

Efter att ha hämtat ut min jacka, gått ned och satt mig vid Ätran (ån som rinner genom Falkenberg) och hånglat slash rökt lite med densamme så gick vi till en pizzeria där Sara var. Vi beställde varsin pizza, och ännu en gång kom jag till undsättning för Saras skull. Två dryga killar satt jämte henne, och jag gjorde allt för att lätta upp stämningen en aning. Sedan kom Anneli och vi gick ut. A frågade om han fick följa med mig, och jag sade att det var ok. Jag bestämde mig redan då. Vi hamnade i en bil, jag satt i någons knä i framsätet, och då det var en Volvo med rak femma (tror jag) så gick den sjukt kul på vägen. Jag satt och skrattade och spillde cola på alla, tömde mina fickor på sedlar som taxipengar och vi kom in i Annelis lägenhet.

Problemet var dock att vi hade fått med oss en extra person. Eller egentligen två, då Anneli blev upprörd över att A var med. Jag påminde henne om att jag faktiskt frågat och hon misstyckte inte. Däremot hade jag inget ansvar för den andre killen som hamnat där. Vi tre tjejer hade samråd på toaletten, varpå jag gick ut som rättvisans svärd och sade till killen att han skulle ut ur lägenheten, och inte sova på soffan som han själv sagt efter att ha brett ut sig. A sade jag nästan detsamma åt, men så sade jag också att han skulle följa med ut på balkongen och röka med mig. Förklarade då situationen för honom och sade att det självfallet var ok att han stannade en stund. Då den andre killen gått och satt sig i Annelis säng så gick jag in och satte mig jämte honom.

-Jag är jätteledsen, men du får försöka ta dig hem på något sätt, sade jag en aning bestämt.
-Jaja för fan, jag skall. Jag ringer en taxi, jag vill ändå inte sova här. Vad heter gatan? Jag tar en taxi. Ja men tack så jävla mycket då. Hej på’re. Hej på’re, sade han.
-Ja, men res på dig då, sade jag. Och vid det läget började jag bli riktigt irriterad. Vilken jävla snorunge! Jag kände till honom, han gick i en parallellklass i högstadiet nämligen.
-Jaja för fan! Alltså, norrmän är ett så jävla bra folk. De hade aldrig kört ut en. Men svenskar är så jävla…
-…fittiga? Jo, tack. Jag vet, fyllde jag i. ”Varför stannar du inte kvar i ditt jävla Osloparadis à la falkenbergare goes fuck party”, tänkte jag.
Jag hjälpte honom att leta efter sin jacka då vi stod vid dörren.
-Nej, ingen av de där är min, jag har inte så jävla fula jackor!

Fick slängt jackan på gnällpellen och stängde dörren efter honom. Tjejerna låg och sov i Annelis säng, och så var det bara A och jag kvar. Vi satt och diskuterade saker och ting, efter en stund lade han sig i soffan med filt på sig. Han lyfte upp filten som för att visa att där fanns en plats åt mig. Lade mig i hans armar. Vi kysstes och han smekte mig utanpå kläderna men jag avbröt lite då och då. Han försökte mer, och jag frågade skrattande om han trodde att jag är ytterligare en svag människa som ger vika för beröring och närhet. Viskande förklarade jag mig odödlig bland er dödliga människor som är hängivna sömn, lust, mat och diverse andra s.k. behov. Han bad mig försöka sova, men såg på mig att jag var klarvaken och energisk. Han masserade mina tinningar utan något vidare resultat Gav mig skamliga förslag som vi skrattade bort. Jag hade nämnt tidigare att jag ville att han skulle åka hem, men det blev liksom aldrig något med det, förrän halv sex på morgonen. Ända till dess hade jag lyckats avsexualisera situation efter situation.

-Litar du på kvinnlig intuition? frågade jag där jag låg i soffan i A’s famn med hans händer som var på upptäcktsfärd innanför min tröja längs ryggraden och ned över höftbenet.
-Eh…ja, svarade A och knäppte upp mina byxor.
-Ok, vad bra. För min kvinnliga intuition säger mig att du borde åka hem nu.

Jag lade min hand på hans som precis skulle till att söka efter mitt sköte och tog bort den. Jag sade lugnt att jag tänkte ringa taxi, och att jag förväntade mig att han skulle ta det rätt. Fick en taxi direkt, och jag följde honom ned. Satte mig i passagerarsätet och drog mitt kort för att betala hans resa hem då det blåste för jävligt och han hade en bit att gå. Bad chauffören ge ett fastpris i runda tal och att han kunde ta i överkant. Jag ville vara ensam. Jag kanske ville ligga där i soffan med någon annan.

Gav honom en varm kram och stängde bildörren efter honom. Gick in i lägenheten, in till Anneli och viskade att det bara var jag som var där nu. Somnade i soffan, ensam.