Rivaler och räkor.

Ja herrejävlar. Ny helg att festa sönder. Mission completed.

Trött och grå som fan begav jag mig till stan på eftermiddagen igår, iklädd en outfit som gjorde att jag lätt skulle ha kunna tagits för ninja. Ninjade in på gallerian i Varberg, velade som fan innan jag fick köpt presenter till både Anneli och Madde på Village. Gick upp till Gina Tricot och köpte mig en ny sjal då jag festade bort min gamla i Götet förra helgen, samt några nya armband. Har nu ca. 90 härliga silverringar att ha kring armen, du kan absolut inte missa när jag kommer. Det låter som om jag går i kedja. Jävligt ninja.

Stack hem, in i duschen, ut ur duschen, på med min nya gröna klänning och sedan jagade vi runt efter bil till mig. Då det inte fanns några firmabilar i närheten fick jag ta vår V70 till Granskogen där jag minglade lite med Karins föräldrar som jag inte träffat på ett tag, och sedan bar det iväg till Falkenberg. Med mig hade jag då Karin och hennes pojkvän från Stockholm. Efter att ha svurit över brist på parkeringsplats och slutligen parkerat, så knackade vi på hos Madde och festen kunde börja. Lite bubbel till välkomstdrink, och som vanligt blir mitt glas tomt mycket tidigare än de andras. Vilket iofs inte gjorde något då jag även fick Maries, hon gillar tydligen inte sådant där. Slurk. God mat och dryck avnjöts i gott sällskap, musiken dånade och allting uppföljdes med lekar. Mogen som jag är stod jag över, och ställde mig och diskade efter måltiden. Jag vet själv hur uppskattat det är dagen efter om disken är undanröjd, så det var helt givet bara.

Någon timma senare hängde jag med grabbarna som skulle kila till Zätas och spela bort pengar. Hade jättetrevligt med tjejerna och resten av människorna där, men det kändes lite då och då som en partillställning, och jag kände verkligen för att ta några öl på krogen. Kön till Zätas var hutlöst lång. så jag följde dem till Bratt, tjötade lite med Harri som var vakt i helgen och gick sedan till Zätas kö. Så fort vaktis-Göran fick syn på mig så såg han till att göra lidandet kortare för min del, och helt plötsligt var jag inne på Zätas. Hälsade på en massa folk jag inte sett på länge och beställde en efterlängtad Kilkenny. Fick syn på Cecilia, min gamla dagmamma, och gick fram och kramade om henne. Hon vart helt ifrån sig och tog min hand och sade åt mig att komma med. Jag visste vad som skulle hända. Titta här vem jag stötte på, sade hon och jag vände mig om. Jodå, där hade hon tagit sin dotters hand, och vi möttes i en jävligt snabb kram. Ser du inte vem det är? frågade Cecilia glatt varpå hon fick det dryga svaret "Jo, det är Maria Lorentzon!!" Cecilias dotter, Nathalie Rudbeck, är nämligen mer än så, hon är även en sk. rival till mig. Det är en lång historia, men det började iaf för några år sedan på en pub. Sedan dess spyr hon galla över mig varje gång vi ses. På sätt och vis inkräktar jag förmodligen på hennes revir då jag lärt känna hennes kompisar, vi klär oss ungefär likadant, anses vara någon form av rockers båda två, men framför allt så är jag jävligt mycket vackrare än henne som person, både fysiskt och psykiskt, så det är väl avundsjuka som spökar.
Hur som helst, jag orkar inte tjafsa och ha mig när jag är ute för att ha trevligt, så jag gick lugnt fram till henne igår och sade att vi lägger ned allt det där. Hon spelade totalt ovetande om hennes agg mot mig och alla de gånger då jag totalägt henne inför folk och gemensamma kompisar, så jag tog henne i hand, sade no hard feelings och gick därifrån. En sådan brud kommer aldrig att greppa saker och ting verkar det som, så det är bara jävligt onödigt att slösa för mycket tid. Som tur är bor hon inte i Falkenberg på heltid utan kommer bara och hälsar på sitt hood vid speciella tillfällen.

Jag fick tag på mina tjejkompisar från festen, och sprang till Harrys. Jag trivdes skitbra i min klänning, och så även min omgivning. Gick och beställde en Cuba Libre, skrattade med bartendern då den i stort sett enbart bestod av sprit, och sedan skulle vi dansa! Trångt som fan var det där, och rätt som det var så hamnade jag och två tjejkompisar på golvet då folk har en jävla förmåga till att knö. Någon drog upp mig lika snabbt som jag föll, och dansen fortsatte! Fick för mig att skicka iväg ett sms till Marcus, och precis när tanken slog mig så kommer han fram ur massorna på dansgolvet. En mycket ståtlig karl, jag förstår inte hur jag lyckades fånga honom för ca. ett år sedan då vi hade en liten grej ihop. Surfare, snygg kropp, mycket mycket sympatisk person...ja, halli hallå eller. Dock en människa som varken jag eller mina kompisar aldrig i hela jävla livet kommer att förstå oss på.
Han gav mig iaf en kram och vi dansade lite men gick sedan till baren. För min del var det bra med alkoholen för kvällen, och efter att Marcus tog en öl fortsatte vi dansa. Mitt röksug tvingade ut mig, och när jag kom tillbaka inte en lång stund efter hade Marcus en till beundrarinna - som vanligt. Jag brydde mig inte i början, men då jag märkte att hon var extremt på, så bestämde jag mig för att backa. Sådan där konkurrensskit är bara...ja, just skit. Ingenting för mig, om någon är så desperat så lämnar jag vägen fri. Jag vet ändå att Marcus och jag har kontakten, och det är viktigare att ha honom i mitt liv som en vän än som ett akutknull. Klart att man vart lite småtjurig, men Elin och jag gick till en pizzeria och hade jävligt trevligt.

På vägen hem snackade vi djupa saker, och jag vet att det var en hel del jag faktiskt tänkte citera här på min blog, men jag kommer faktiskt inte ihåg vad det var. Vi satte oss på ett staket och snackade snar framtid, rökte och drack Zingo. Rätt som det var kom Peter och Jordan förbi, två killkompisar till mig, så tjötet fortsatte innan Elin och jag gick till hennes lägenhet. Satt en stund på trappan och rökte medan jag snackade i telefon med Marcus, han ville att jag skulle komma på efterfest, men jag var hundra procent säker på att jag inte alls kände för det just då. Mest för att Elin var så snäll och lät mig sova där hos henne. Väl inne i värmen upptäckte vi att Marcus No. 2, Elins pojkvän, hade bäddat fint åt mig i soffan. Antingen så har jag kompisar som väljer jävligt uppfostrade partners, eller så är jag en jävligt fin och speciell människa som man bara känner sig manad till att göra sådana saker för. Jag tror helt klart på det sista alternativet!

Idag när jag kom hem så trodde mor och hennes sambo att jag hade träffat en karl, eftersom jag gick runt och sjöng högt. Jag vet faktiskt inte vad det var som flög i mig. Tokigt värre. Åh, och Karins pojkvän från Stockholm får förresten 3 räkor av 5 möjliga. Det är rätt bra faktiskt. Han var en mycket trevlig och uppfostrad ung herre, föddes dock på "rätt" gata i Sthlm och för sig lite utefter det. Men vadfan, reko dude till min dudette på Djursholm! Dessutom klarade han det galant att befinna sig bland oss tjejkompisar till Karin, det är en stor prövning i sig vill jag lova!

Annars har jag inget gjort idag. Under gårdagen lyckades jag samla på mig skrapsår på bägge knäna, två skärsår på höger pekfinger och djävulsk träningsvärk i vänster överarm. Lyckas alltid slå mig på fyllan, men däremot söp jag bort mitt halsont, men är rätt snorig idag. Som en snorunge ju bör.